SVENSKA
REPORTAGE
Din uppgift är att skriva ett reportage. Men, vad sjutton är det för något?
Beskrivningen på NE.se (Nationalencyklopedien) är detaljerad: "Reportage är ett sätt att presentera nyheter på. Reportage finns i bland annat tidningar, radio och TV. Reportage kan också skrivas i form av en bok eller annan litteratur. Det finns många åsikter om vad ett reportage är, men de flesta är överens om följande:
- Det ska ha en viss längd och personen som har gjort det ska 'synas' på något sätt i texten.
- Det ska handla om något som faktiskt har hänt. Det som har hänt ska ha ett visst nyhetsvärde.
- Det ska bygga på något som reportern känner till personligen och inte bara har hämtat från andra källor.
Att 'vara ute på reportage' är samma sak som att skaffa nyheter till massmedier som press, radio och TV. Reportage kommer av det franska ordet reporter som betyder 'bära tillbaka'."
Reportaget skrivs i presens (nutid) och dess syfte är att skapa närvarokänsla. Läsaren ska alltså känna att hen är där. Tänk så här: skriv som om du går runt på den valda platsen med en mikrofon och kommenterar det du upplever. Närvarokänsla skapas enklast genom detaljerade beskrivningar (av t.ex. miljön) där skribenten (du som skriver) använder sig av flera olika sinnesintryck. Hur många sinnen har vi? "5" skulle de flesta säga. Syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Ibland nämns också ett sjätte sinne – intuition eller varseblivning. Och vad är då det? Jo, det är helt enkelt när man känner på sig vad som ska hända. Nog om det. Mottagaranpassning är också viktigt. Bestäm var ska ditt reportage publiceras och vilka som är dina läsare och anpassa texten därefter.
Sist men inte minst vill jag att du ska använda dig av en källa. Låt oss säga att du skriver om ett besök på en fotbollsmatch. Då kan du t.ex. använda dig av fotbollsklubbens hemsida för att hitta intressant information att ta med i din text. Kanske passar det att nämna hur länge stadion har funnits där eller hur många som får plats på läktarna? Du får gärna även inkludera en intervju med någon du träffar på platsen du besöker eller ett samtal du lyssnat på. Att använda källor kräver källkritisk granskning. Tänk så här: "Vem skrev det och i vilket syfte?"
Arbetsgång:
- Välj plats + tid på dygnet
- Besök platsen (fysisk närvaro underlättar) och börja skriva.
- Första utkast + lärarkommentarer & kamratrespons*
- Färdigt reportage (500 ord)
- Skicka till lärare och till urkund.
Samtliga versioner (utkast, kamratrespons och ditt färdiga reportage) skickas via e-post. Kort sagt, inga utskrifter, bifogade filer eller länkar. Klistra in hela din text i ett mail och använd blankrad (ej indrag) vid styckeindelning. Kom ihåg att ange klass och uppgift i ämnesraden - inget annat. T.ex. "S14c Reportage".
Det var nog allt. Lycka till!
|
*Checklista för kamratrespons:
Sammanfatta dina intryck av din kamrats utkast, men undvik "bra" och "dåligt". Skriv hellre varför och vad du gillar samt vad du tycker kan förbättras. Utgå ifrån checklistan. 200-300 ord.
|
BEDÖMNING AV UPPGIFTEN (SV 1)
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
|
E) 2. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. |
C) 2. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och delvis välformulerat. | A) 2. Eleven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande, begripliga och väldisponerade samt anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar. Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet, och språket är varierat och innehåller goda formuleringar. |
Kort sagt, för reportaget gäller följande: Det ska finnas en röd tråd. Instruktionerna och den angivna strukturen ska följas. Mottagaranpassningen ska vara tydlig. Språket ska vara ledigt (men inte alltför vardagligt).
| E) 3. Eleven kan läsa, reflektera över och göra enkla sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som anknyter till det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. | C) 3. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa. I sitt arbete värderar och granskar eleven med viss säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. | A) 3. Eleven kan läsa, reflektera över och göra sammanfattningar av texter samt skriva egna texter som lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya, relevanta perspektiv. I sitt arbete värderar och granskar eleven med säkerhet källor kritiskt samt tillämpar grundläggande regler för citat- och referatteknik. |
Det ovanstående rör framförallt kamratresponsen (en viktig del av uppgiften), men även användandet av och kvaliteten på källor och källkritik.
mottagaranpassning,
reportage,
skriva,
svenska,
